Höstlöv mot asfalt
det var en höst
av Söndermarken
av munkjackor
och trasiga Converse
mot grusvägar och
grå
blöt
himmel
och var det inte en
brustna hjärtans höst så var det
en hoppfulla hjärtans höst
vår höst
på bussar och i
tidtabeller i
sängar
liggandes
på rygg
bara lyssnandes
och undersökande
som att
vi var den enda existensen i
världen
eller som att
resten
fick vänta
för det var en
första grå
höst
om inte för
brusta hjärtan så för
hoppfulla
på Söndermarkens grusväg
mot en annan tid
vår tid
Kommentarer
Trackback
